Välj en sida

Näringsmedicin

Näringsmedicin, klinisk nutrition och ortomolekylär medicin är närbesläktade begrepp som beskriver användning av kost- och kosttillskottsbehandling för att bygga upp och behålla hälsan.

Här fokuserar man på att återställa fysiologisk-, psykologisk- och biokemisk funktion samt förebygga eller behandla sjukdomar hos den enskilda personen.

Här tillämpar man kunskaper om hur kosten och naturligt förekommande ämnen, som vitaminer, mineral, fytokemikalier, aminosyror, enzymer, probiotika, fettsyror och antioxidanter m.m., påverkar kroppens anatomiska, fysiologiska, psykologiska och biokemiska funktioner.

Man använder ofta högre doser av dessa ämnen för att behålla hälsa, återställa fysiologisk, biokemisk och psykologisk funktion, samt förebygga sjukdomar.

Tillämpning av och behandling med näringsmedicin

Näringsmedicin verkar för en sund livsstil och sund kosthållning.

En näringsterapeut eller näringsmedicinare som tillämpar näringsmedicin ger råd om vilken typ av kosthållning och hälsobefrämjande kosttillskott och tillskottsprogram som bäst kan hjälpa en behövande person i fråga.

Högre och mer verksamma doser av näringsämnen (ibland kallade megadoser) rekommenderas ofta.

Intag av megadoser innebär intag av tillskott innehållande doser som är långt över det s.k. dagliga referensintaget (DRI).

Exempel:

Personen intar en eller två doseringar C-vitamin om 1 000 mg dagligen för att må bättre. Detta samtidigt som DRI ligger på 60 mg dagligen för att undvika bristsjukdomar.

Näringsmedicin ingår i en normal behandlingsplan inom funktionsmedicin.

Här betonar man kost- och livsstilsförbättringar som grundläggande för ett bättre hälsotillstånd. Sedan kompletterar man detta med kosttillskott, läkemedel eller behandlingar av olika slag.

En behandlingsstrategi siktar på långsiktig och långvarig hälsa, att återställa kroppens normala och optimala funktioner.

Man arbetar med patienten för att uppnå ett tillstånd av optimal hälsa, ett positivt tillstånd av vitalitet och livsglädje.

Historia – Tidiga pionjärer lade grunden

Den tidiga hälsorörelsens budskap om sund kost och att undvika raffinerade produkter samt modern forskning inom området antioxidanter, kostbehandling och vitamin-mineralbehandling lade grunden för näringsmedicinens frammarsch.

Tidiga pionjärer inom hälsorörelsen var den amerikanska tandläkaren Weston Price (1870–1948) som reste världen runt och visade de sjukdomsförändringar som sker med ökat intag av vitt socker och vitt mjöl. Läs mer om Weston Price Foundation här

Hans studier och påståenden bekräftades av den amerikanske läkaren Francis Pottenger (1901–1967) som beskrev sjukliga förändringar hos katter som åt skräpmat istället för sin naturliga kost. Läs mer om Francis Pottenger här

Den svenska hälsorörelsen kan sägas ha sin början i och med den svenska hälsoprofeten Are Waerland (1876–1955).

1938 grundade Are Waerland Allnordiskt förbund för Folkhälsa som blev till Hälsofrämjandet, och 1940 tidskriften Solvikingen som nu heter Hälsa.

Are Waerland menade att det var de nordiska folkens livsföring och livsfilosofi som under tusentals år genom avel byggt upp nordbornas hälsa.

”Vi har inte med sjukdomar att göra utan med livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna försvinner av sig själva. Våra organ har under årmiljoner utvecklats i harmoni med den omgivande naturen. De är inte anpassade till stillasittande inomhusliv och koncentrerad industrikost. Genom att återge våra liv optimala faktorer fungerar livet optimalt.”

Utvecklingen av ortomolekylär medicin

Ortomolekylärmedicinen utvecklades ursprungligen från den kanadensiske läkaren Abram Hoffers (1917–2009) banbrytande arbete med att bota hundratals schizofrena patienter i början av 1950-talet med megadoser av niacin (vitamin B3).

År 1968 myntade den tvåfaldiga nobelpristagaren och fadern till modern kemi, Linus Pauling (1901–1994), begreppet ortomolekylär medicin. Begreppet innebär att använda rätt molekyler för att optimera den cellulära miljön. Läs mer om Linus Pauling här

Ortomolekylär psykiatri och ortomolekylär medicin växte därefter snabbt under 1970-talet, trots hårt motstånd hos etablissemanget.

Läs mer om ortomolekylär medicin: http://www.orthomed.org/

Forskning och studier

Över 100 000 vetenskapliga studier har bekräftat den goda effekten av megadoser av vitaminer och mineraler.

Acceptansen om att fria radikaler orsakar eller finns som viktig delorsak i uppkomst och utveckling av sjukdomar har hjälpt till att höja statusen för intag av megadoser av vitaminer, mineral och olika antioxidanter.

Efter över 30 år av hårt motstånd mot näringsmedicinska idéer kom dessutom den konservativa läkartidskriften, The Journal of the American Medical Association (JAMA) under sommaren 2002 ut med rekommendationen att de flesta människor inte får all näring de behöver genom den moderna kosten och att alla borde ta ett multivitamin-mineraltillskott som en näringsförsäkring för att förebygga sjukdomar.

Det kommer tusentals nya vetenskapliga studier varje år om de hälsobefrämjande effekterna av en växtbaserad vitalkost och om behandling med kosttillskott.

Läs gärna mer om näringsmedicin i Näringsmedicinska Uppslagsboken av Peter Wilhelmsson samt mer om Funktionsmedicin  och Peter Wilhelmsson och funktionsmedicin.

X