Välj en sida

Betakaroten

A-vitamin och betakaroten förekommer både i mat och som tillverkade ingredienser i livsmedel och kosttillskott.

Här följer vanliga frågor och svar gällande dessa ingredienser.

Vad är betakaroten?

Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin och tillhör ämnesgruppen karotenoider.

Fler än 600 karotenoider har isolerats i naturen. Av dessa är betakaroten mest känt.

Ungefär 50 karotenoider har hittas i den mänskliga dieten och 20 har identifierats i plasma och vävnader.

Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt, som t ex morot, persiljeblad, grönkål, sötpotatis och spenat.

Betakaroten omvandlas till A-vitamin i kroppen när kroppen behöver det.

Betakaroten har samma eller liknande goda effekter som A-vitamin, som bland annat behövs för synen och kroppens slemhinnor.

Betakaroten kan spjälkas och omvandlas till A-vitamin i levern.

Två molekyler av A-vitamin bildas från en molekyl betakaroten.

Är det säkert att äta betakaroten?

Det är skillnad på att äta naturligt betakaroten och syntetiskt betakaroten.

Höga halter karoten från mat och/eller naturliga källor som förekommer i komplex med andra karotener och näringsämnen är inte att likställa med höga halter isolerat syntetiskt betakaroten.

Naturligt betakaroten

Naturligt betakaroten förekommer ofta i komplex tillsammans med andra naturligt förekommande karotenoider, som lutein, cantaxantin, lykopen, alfakaroten, zeaxantin och kryptoxan.

Dessa karotenoider både samverkar med betakaroten.

En annan skillnad mellan naturligt och syntetiskt betakaroten (som dock inte direkt är kopplad till naturligt eller syntetiskt betakaroten) är att det är skillnad i kemisk struktur mellan olika betakarotener:

  • vissa karotenoider har en så kallad cis-isomer-struktur,
  • medan många andra betakarotener saknar dessa isomerer och istället har en all-trans-struktur.

Vikten av en 9-cis-isomer-struktur har kopplats till det faktum att det är en direkt förelöpare till kroppens produktion av 9-cis-retinoidsyra.

9-cis-retinoidsyra bildas bara från 9-cis-betakaroten.

Observera att de flesta karotenoider i naturen uppträder i all-trans-formen, vilket molekylärt är identiskt med syntetiskt framställt all-trans betakaroten.

Undantaget är bland annat algen Dunaliella salina som innehåller ungefär hälften av vardera av cis- och trans-formen betakaroten.

Och karoten utvunnet ur Blakeslea trispora som innehåller ca 90 % all-trans-isomerer och mindre halter cis-13-isomerer.

Säkra halter

Man har exempelvis givit doser om 20–180 mg naturligt betakaroten per dag utan att finna bevis på förgiftning eller utveckling av abnormala förhöjda blodnivåer av A-vitamin.

Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg betakaroten per dag. En växtbaserad kost ger i genomsnitt 6–15 mg betakaroten per dag.

Det finns ingen känd toxicitet med naturligt betakaroten. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Syntetiskt betakaroten

Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxiskt för rökare som har cancer: en större studie som gjordes på finska rökare med lungcancer och andra cancerformer som fick stor uppmärksamhet.

Där fick deltagarna 20 mg syntetiskt betakaroten (och 50 mg alfa-tokoferol/E-vitamin) per dag, samt variationer av detta.

Studien visade att intag av dessa halter syntetiskt betakaroten i samband med lungcancer hos rökare ökade cancerutvecklingen och dog av sin cancer tidigare.

En begränsning i ovanstående studie var att den inte rapporterade hur dessa människor levde för övrigt – idag vet vi mer om epigenetik och hur den totala livsstilen, kosten (och rökning förstås) etc. påverkar våra gener och vår hälsa.

EUs officiella ståndpunkt var år 2012 att rökare som intog mindre än totalt* 15 mg betakaroten dagligen inte gav negativ påverkan på hälsan.

Detta dokument rapporterar bland annat om en studie från 2010 som inte visade på förhöjd risk för lungcancer hos rökare när man intog 6–15 mg betakaroten under 5 till 7 år.

* Efsa har tidigare beräknat att vi får i oss 1–2 mg betakaroten via livsmedelstillsatser, vilket ger att enligt deras beräkningar kan upp till 13 mg betakaroten per dag komma från kosttillskott.

Alkolholister, de som dricker alkohol dagligen, asbestarbetar och rökare rekommenderas att inte regelbundet inta doser syntetiskt betakaroten överstigande 10 mg dagligen, och helst inta det tillsammans med C-vitamin eller vindruvkärnextrakt.

Tas syntetiskt och naturligt betakaroten upp lika bra?

Generellt anses syntetiskt betakaroten tas upp lättare än det naturliga betakaroten som förekommer i mat.

Detta på grund av att det naturliga betakarotenet omges av en matmatrix av fiber eller protein som först måste brytas ned av kroppen innan kroppen kan absorbera betakarotenet.

Upptaget av naturligt betakaroten från grönsaker anses vara 5–30 % av absorptionen från syntetiskt framställda kosttillskott.

Vad är A-vitamin?

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är strukturellt relaterat till betakaroten.

A-vitamin har tre aktiva former: retinal, retinol och retinoinsyra, samt en lagringsform: retinlyester.

Vitaminet finns i mat, framför allt i form av retinol i torsklever och torskleverolja, leverpastej, mjölkprodukter och äggula.

Upptaget av A-vitamin från maten kan variera stort.

Väldigt lite tas upp från råa grönsaker och fiberrik mat, medan kroppen klarar av att ta upp A-vitamin bättre från kokta grönsaker och oljor.

Vad är ”syntetiskt” A-vitamin?

Det som ibland kallas ”syntetiskt” A-vitamin används som tillskott i livsmedel och kosttillskott.

Syntetiskt A-vitamin tillverkas vanligtvis via kemisk syntes, en bakteriell fermentation i olika steg.

Ofta utnyttjas olika E.coli-strängar och gener hos dessa bakterier för att via kemisk syntes utvinna och producera grundsubstansen för de A-vitaminkristaller som kan användas för att tillverka en färdig A-vitaminråvara som kan användas i livsmedel.

Omvandling av betakaroten till A-vitamin

Vad är retinoider?

Retinoider är en klass kemiska ämnen som är, eller är besläktade med, vitamerer av A-vitamin.

A-vitaminets vitamerer är retinol, retinal och fyra karotenoider: alfakaroten, betakaroten, gammakaroten och xantofyllen betakryptoxantin.

För industriellt bruk kan retinoider produceras från E. coli-bakterier när de introduceras med en betakaroten biosyntesprocess och en BCMO-gen (betakaroten oxygenas 1).

Denna gen är en nyckelgen för att katalysera delningen av betakaroten till två likvärdiga retinalmolekyler.

Retinoider har många viktiga funktioner i kroppen.

Dessa inkluderar funktioner i syn, reglering av cellprofileration och delldifferentiation, tillväxt av benvävnad, immunfunktion och aktivering av tumörhämmar-gener.

Vad är retinal?

Retinal, eller vitamin A aldehyd, är en kroppsegen A-vitaminform som är involverad i den visuella processen i ögats retina.

Ryggradsdjur kan ta upp retinal direkt från kött, eller så kan de producera retinal från karotenoider från växtriket.

Andra former av A-vitamin, som retinol och en delvis aktiv form, retinoinsyra, kan båda produceras från retinal: retinal kan reduceras till alkoholen retinol med hjälp av enzymet retinoldehydrogenas i tarmen.

Retinal kan produceras för industriellt bruk.

Vad är retinol, retinolpalmitat och retinylacetat?

Retinol

Retinol en retinoid och är en av A-vitaminets tre former med närbesläktad kemisk struktur och fysiologisk verkan.

Retinol förekommer i animaliska produkter (som lever, ägg, och helmjölk), som förstadium (provitamin) i form av karoten i vissa växter, samt kan tillverkas för industriellt bruk.

Kroppen kan använda retinol för att tillverka retinal och retinoinsyra.

Retinol är en kommersiellt viktig retinoid: för livsmedelsändamål kan den syntetiseras från nedbrytningen av betakaroten.

Från betakaroten tillverkas retinal, som i sin tur syntetiseras till retinylacetat och vidare till retinol.

Retinol produceras via hydrolys eller reduktion av retinylestrar och retinal för metabolism.

Retinol är en alkohol som kan stabiliseras som retinylacetat eller retinylpalimtat.

Retinylpalmitat

Retinylpalmitat är en ester som bildas från reaktionen av retinol och palmitinsyra.

Palmitinsyra hittas i palmolja, smör, ost, mjölk och kött.

Den förekommer i förening med glycerin som triglycerid, palmitin (tripalmitin) i de flesta naturliga fettämnena, och i förening med en del andra alkoholer.

Retinylacetat

Retinylacetat är en ester som bildas från reaktionen av retinol och ättikssyra (etansyra).

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer.

Kroppen bryter ner etanol till ättiksyra.

Ättiksyra tillverkas via bakteriefermentation eller att oxidation sker så att ättiksyra bildas.

Retinylacetat är lite mer värmestabilt än retilnolformerna. Används oftare i hudkräm.

Vad är en retinylester?

En retinylester är den form av A-vitamin som nyligen absorberat retinol lagras som i kroppen.

Absorptionen av retinol från matsmältningskanalen underlättas om (speciellt omättat) fett kan absorberas samtidigt.

Därefter kan retinol esterfieras till bland annat palmitinsyra och levereras till blodet via kylomikroner.

Därefter lagras retinolformen i levern som retinylestrar.

Behöver vi inta rent A-vitamintillskott om vi får i oss betakaroten via kost och/eller kosttillskott?

Det finns rapporter som säger att 20–50 % av befolkningen antingen inte alls kan, eller har svårt för att omvandla betakaroten till A-vitamin.

Därför är det mycket viktigt att få i sig rent A-vitamin från kosten och/eller kosttillskott.

Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin kan saboteras av insulinresistens, diabetes och låg sköldkörtelfunktion.

Dessa tre tillstånd anses finnas hos minst en tredjedel av befolkningen.

Omvandling av betakaroten till A-vitamin är beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin.

När du ökar intaget betakaroten sänker kroppen sin omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad.

Det gör också att det är extra viktigt för vegetarianer och veganer som inte får så mycket A-vitamin via kosten (från till exempel torskleverolja) att inta ett tillskott innehållande retinolpalmitat, en vegetabilisk form av A-vitamin.

När tar man extra stora doser av betakaroten?

En utmärkt tid att inta högre doser betakaroten är innan du åker och under solsemestern, eller innan och under solandet på sommaren. Rekommenderad dos är 25–50 mg dagligen av naturligt betakaroten.

Godkända hälsopåståenden för A-vitamin

Godkända hälsopåståenden för A-vitamin är:

  • Vitamin A har en roll i cellspecialiseringsprocessen.
  • Vitamin A bidrar till immunsystemets normala funktion.
  • Vitamin A bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.
  • Vitamin A bidrar till att bibehålla normal hud.
  • Vitamin A bidrar till att bibehålla normal synförmåga.
  • Vitamin A bidrar till normal järnomsättning.
Har Alpha Plus några produkter som innehåller endast naturliga källor av betakaroten?

De produkter i vårt sortiment som innehåller naturligt betakaroten är Karoten, Daily, UltraClear Sustain, UltraClear Plus pH och UltraInflamX.

Har Alpha Plus några produkter innehållande syntetiskt betakaroten?

Ja. Metagenics, TjejVital, MammaVital, ManVital och KvinnaVital har ett innehåll om 0,45–1 mg syntetiskt betakaroten per tablett.

Optimala dagsdoser av dessa multivitaminpreparat, till exempel intag om 4 tabletter dagligen, innehåller doser av syntetiskt betakaroten som är säkert för alla, inklusive rökare och de som dricker alkohol dagligen.

Peter Wilhelmsson rekommenderar

Ät en växtbaserad kost så att du får i dig minst 10 mg betakaroten och även andra karotener via kosten. Inta även ett multivitamintillskott innehållande minst 600 µg retinol samt minst 2–5 mg betakaroten (syntetiskt eller naturligt).

Kom ihåg att D-vitamin har A-vitamin som en viktigt synergist: ju mer D-vitamin du intar, desto viktigare är det att det finns tillräckligt av följande kofaktorer för att balansera D-vitaminet: A-vitamin, K2-vitamin och magnesium.

När du intar höga doser betakaroten (över 15 mg) är det bäst att använda ett karotenkomplex som du hittar i till exempel duniellaalger, eller betakaroten utvunnet ur Blakeslea trispora.

X