Välj en sida

Hjälpämnen i kosttillskott

Hjälpämnen är ingredienser som läggs till en produktblandning för att tillverkningen av tabletter eller kapslar ska ge enhetlig form, storlek, vikt och yta hos varje enskild tablett eller kapsel.

Till exempel Metagenics använder olika hypoallergena hjälpämnen i så små mängder som möjligt i sina tablettblandningar.

Till exempel används cellulosa, en icke reaktiv växtfiber, för att hålla samman tabletten och för att reglera hastigheten som tabletten löses upp med i magen.

Nedan kan du läsa mer om vanliga frågor svar gällande hjälpämnen i kosttillskott.

Behöver kapslar och tabletter hjälpämnen för att vara bra?

En kapsel eller tablett beroende på storlek innehåller oftast 300-700 mg av aktiva och inaktiva substanser. Det är framför allt tabletter som innehåller hjälpämnen.

Inaktiva substanser, hjälpämnen, kan finns där för att tabletten ska hålla ihop men inte bli för hård så att innehållet inte löses och ingredienserna inte tas upp upp av kroppen.

Vissa blandningar av näringsämnen och livsmedel behöver hjälpämnen för att underlätta flödet av pulver i maskinen/maskinerna under tillverkningen så det inte klumpar sig och för att säkerställa att rätt mängd pulver hamnar i kapseln under kapsuleringen.

Hjälpämnen behövs också för att skydda ingredienserna under lagringen av den färdiga produkten.

Kapslar kan också behöva fyllnad när volymen hos de aktiva ingredienserna är liten, som till exempel med B12-vitamin och folsyra-blandningar, eller material för att skydda fettlösliga ingredienser mot oxidation.

Citronsyra

Citronsyra används i kosttillskott världen över bland annat som smakämne, konserverings-/antioxidantionsmedel och fyllnadsmedel.

Bland våra E-nummer hamnar den i grupp 300: E 330 – Citronsyra (antioxidationsmedel).

Industriell tillverkning av citronsyra sker via en biologisk process där citronsyra via olika processer kan bildas.

Ett vanligt sätt är att få olika stammar av mögelsvampen Aspergillus niger att producera citronsyra på ytan av en sukros-/glukos- och saltlösning.

I större skala använder man det som kallas tankfermentation, där Aspergillus niger mögelsporer växer under aseptiska, teströrsliknandea förhållanden, och som sedan via olika steg pH-justeras och ges tillskott av näring.

När sedan steril luft tillsätts omvandlas lösningen till citronsyra. Hela processen tar upp till 15 dagar.

Via filtrering, centrifugering och rening erhålls en ren citronsyraprodukt fri från mögelsporer och andra biprodukter.

Reningen sker med hjälp av antingen en kalciumoxid-svavelsyrametod eller en flytande extraheringsprocess.

Extraheringsprocessen innebär att man med hjälp av tertiära aminer, kvävehaltiga organiska ämnen (aminerna är derivat av ammoniak, ofta utvunna ur förmultnade växter m.m.), aktiverar extrahering och ”löser ut” citronsyran.

Denna metod är dock mindre vanlig än metoden med kalciumoxid-svavelsyra.

Läs lite mer om detta på http://www.ecama.org/index.php/production-of-citric-acid

Det finns även andra tillverkningsalternativ för tillverkning i mindre skala med mögelfermentation av sockerbeta eller sockerrörsmelass, eller dextros (majssocker). Där kan citron, lime och ananasjuice användas.

Citronjuice innehåller 5-8 % citronsyra.

Karragenan

Karragenan, med E-nummer E407, är ett stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel.

Karragenan används som hjälpämne i bland annat livsmedel och kosttillskott.

Det är ett kolhydratextrakt sammansatt av ”sulfated galactose units” från olika alger i klassen Rhodophyceae.

Karragenan framställs ofta ur Chondrus crispus, irländsk mossa/rödalger (även kallad karragentång, pärlmossa och/eller brosktång).

Tre olika typer av karragenan används kommersiellt: iota-, kappa-, och lambda-karragenan, som skiljer sig lite åt när det gäller deras struktur och grad av sulfation.

Använts under lång tid

Detta geléämne har använts som mattillsats i hundratals år. Irländsk mossa började användas i livsmedelsframställning i början av 1800-talet.

Under andra världskriget blev den en viktig ersättning för agar-agar.

Under senare delen av 1800-talet började den även användas den inom den europeiska folkmedicinen – avkok av denna tång användes traditionellt mot många sjukdomar inklusive katarrer i slemhinnorna och magsår.

Under senare tid har den använts (och används) vid diarré, magsår och irriterade luftvägar (hosta, tuberkulos, bronkit).

Studier för och mot karragenan

Anti-virala egenskaper

Ett antal in vitro-studier föreslår att karragenan kan ha anti-virala egenskaper.
(Carlucci MJ, Scolaro LA, Damonte EB. Inhibitory action of natural carrageenans on herpes simplex virus infection of
mouse astrocytes. Chemotherapy 1999;45(6):429-36.
Marchetti M, Pisani S, Pietropaolo V, et al. Inhibition of herpes simplex virus infection by negatively charged and
neutral carbohydrate polymers. J Chemother 1995;7(2):90-96.
Girond S, Crance JM, Van Cuyck-Gandre H, et al. Antiviral activity of carrageenan on hepatitis A virus replication in
cell culture. Res Virol 1991;142(4):261-70.
Gonzalez ME, Alarcon B, Carrasco L. Polysaccharides as antiviral agents: antiviral activity of carrageenan.
Antimicrob Agents Chemother 1987;31(9):1388-93.)

 

Sänka kolesterol och triglycerider

Dessutom har karragenan i klinisk prövning visat sig kunna sänka serum-kolesterol och triglyceridnivåer.
(Panlasigui LN, Baello OQ, Dimatangal JM, et al. Blood cholesterol and lipid-lowering effects of carrageenan on
human volunteers. Asia Pac J Clin Nutr 2003;12(2):209-14.)

 

Nedbrutet karragenan i djurförsök

En sammanställning från 2001, Review of Harmful Gastrointestinal Effects of Carrageenan in Animal Experiments, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11675262 antyder att framför allt nedbrutet karragenan (poligenaan), med låg molekylvikt, till skillnad från icke-nedbrutet karragenan, med hög molekylvikt, kan ge tarmbesvär hos djur.

Det var forskaren Joanne Tobacman från  University of Iowa i USA som publicerade en sammanställning av 45 studier och som drog slutsatsen att karragenan kan vara kopplat till bildandet av sår och tumörer i matsmältningskanalen.

 

Resultat från djurförsök ej överförbara till människa

I dessa djurförsök användes dock doser av karragenan som inte är representativa för livsmedelsintag av människa: doser upp till 10 % karragenan användes. Flera studier gjorda på ett antal arter indikerar att karragenan för livsmedelsbruk inte skapar sår i tarmkanalen i doser upp till 5 % av dieten.

Dessutom har skillnaden i bakteriestammar mellan djur och människa visat sig spela roll i hur karragenan metaboliseras: tumörbildning kunde inte ses hos möss vilka hade fått tarmbakterier tillförda från människa som hade anpassats sig till intag av karragenan.

Detta kan tyda på att den cancer i kolon som setts i djurförsök är beroende av närvaron av en normal tarmflora eller inte.

 

Icke nedbrutet karragenan

Även icke nedbrutet karragenan kan ge problem, vilket antingen beror på kontaminering av nedbrutet karragenan eller på att karragenan kan brytas ned i matsmältningen. Nedbrytning kan eventuellt ske vid kombinationen hög värme och stark syra.

En rapport från 2002, A critical review of the toxicological effects of carrageenan and processed eucheuma seaweed on the gastrointestinal tract, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12389870, motsäger detta och menar att den mänskliga kroppen inte bryter ned karragenan över huvud taget (och därför inte absorberar karragenan).

Rapporten säger vidare att systemiskt administrerat karragenan kan ha negativa effekter på bland annat immunsystemet, men att detta inte sker vid oral administration.

Skillnader i hur karragenan har administrerats

I en del av djurförsöken gavs karragenan vanligtvis via vätska/vatten, vilket skapar svårighet i tolkning av resultaten, jämfört om det mixas med mat.

Att karragenan kan ge effekter i immunsystemet efter parenteral* administration är väl känt, men är inte relevant när det kommer till användning som hjälpämne i kosttillskott.

Majoriteten av studierna som utvärderade den möjliga immunotoxiciteten använde karragenan administrerat via dricksvatten eller genom sondmatning. Här användes karragenan i en öppen strukturerad molekylform, speciellt lambda-formen. Denna form i vatten har större exponering till tarmens slemhinnan än när den exempelvis binds till protein i livsmedel.
(Weiner ML. Food additive carrageenan: Part II: A critical review of carrageenan in vivo safety studies. Crit Rev Toxicol. 2014 Mar;44(3):244-69.)

I andra djurförsök har intravenös administration använts. Det är dock skillnad mellan att injicera något direkt i blodet, och att intaga något via matsmältningssystemet: dels vid injektion stiger koncentrationen av ett ämne i blodet mycket snabbare än om du intager samma ämne oralt, dels gör injektionen att du kringgår och sätter en del av ditt naturliga och normala immunsystem ur spel – kom ihåg att 70+ % av ditt immunsystem sitter i tarmens slemhinna och dess immunceller.

Skillnad på olika former av karragenan

Det är skillnad på karragenan som hjälpämne och degraderat (degraded) karragenan (poligeenan). Degraderat karragenan har använts i majoriteteten av djurförsöken, och visat sig kunna orsaka problem. Detta har inte visats i försök på människa.

Notera att poligenaan i toxiska doser inte bildas i samband av intag av de halter av tillsatsämnet karragenan som används i kosttillskott/livsmedel.

Förväxling av namn

Poligeenan har inte den förtjockande eller stabiliserande egenskaperna som karragenan har, men har mixats/förväxlats med karragenan som livsmedelstillsats.

På grund av denna förvirring har U.S. Adopted Names Council slagit fast att “poligeenan” är ett mer korrekt och mer beskrivande namn för den kemiskt degraderade formen av karragenan.

Användning av karragenan i barnmat

År 2013 godkände amerikanske regulatoriska organ fortsatt användning av karragenan i ekologisk barnmat och andra ekologiska livsmedel.

Och år 2014 gjorde the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) en djupgående genomgång av forskningen relaterad till karragenan.

JECFA fann karragenan säkert att använda i barnmat inklusive produkter för särskilda näringsändamål i halter upp till 1 000 mg/liter.

Säkert att använda

Karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har inte visats sig vara cancerframkallande, cancerstimulerande eller genpåverkande.

Det finns inte bevis för att oralt intag hos människa av karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har negativa effekter på kroppen.

Känsliga individer kan dock uppleva gasbildning i samband med intag av karragenan.

 

* Parenteral administration: man tillför något utan att det får passera tarmen, i vidare bemärkelse hela mag-tarmkanalen. Parenteral tillförsel sker genom penetration av hud eller slemhinnor. Exempel på detta är intravenösa infusioner i form av dropp eller subkutana injektioner etcetera.

Kiseldioxid

Grundämnet kisel förekommer naturligt i livsmedel i formen kiseldioxid (silica, SiO2).

Kisel i mat förekommer aldrig i sin ursprungliga eller fria form.

Kiseldioxid finns i högre mängder i växtbaserade födoämnen, bland annat i spannmål.

Koncentrationen av kiseldioxid är relativt låg i mat utvunnen ur animalier.

Kisel är en oumbärlig del av vår dagliga föda.

Mineralet och grundämnet kisel spelar en viktig roll av utvecklingen av benvävnad och för att behålla starkt skelett, benvävnad med rätt densitet, starka leder och hälsosam hud, hår och naglar.

Kiseldioxid är till exempel lika viktig som kalcium och andra näringsämnen för att upprätthålla stark benstomme.

Brist på kisel kan bland annat orsaka osteoartrit och artrit, hudbesvär och andra problem kopplade till bindväv och fysiologisk struktur.

En annan viktig aspekt av kisel är att det minimerar effekten av aluminium på kroppen och kan på så sätt förebygga sjukdom.

Magnesiumstearat och stearinsyra
Vad är stearinsyra?

Stearinsyra är ett naturligt mättat fett och den vanligaste mättade fettsyran.

Den finns i nästan allt naturligt fett, mest i:

  • mangosmör (50 % av fettsyrorna),
  • kakaosmör och sheasmör (upp till 40 %),
  • nöt- och fårtalg (25 %),
  • ister (20 %).

Stearinsyra finns också i mindre mängder i palmolja, kokosfett och modersmjölk.

Stearinsyra används bl.a. vid tillverkning av kosttillskott, där den binds till framför allt magnesiumsalt för att bilda magnesiumstearat (även kalciumsalt används för att bilda kalciumstearat).

Hur mycket stearinsyra finns det i vanlig mat?
  • Chokladkaka, 43 g:  4 800 mg,
  • Sesamolja, 29,5 g:  1 344 mg,
  • Solrosolja, 29,5 g:  1 260 mg,
  • Fiskolja, lax, 29,5 g:  1 176 mg,
  • Cheddarost, 29,5 g:  1 120 mg,
  • Sojabönsolja, 29,5 g:  1 064 mg,
  • Sojalecitin, 29,5 g:  812 mg,
  • Fiskleverolja, 29,5 g:  784 mg,
  • Olivolja, 29,5 g:  700 mg,
  • Smör, 1 klick:  500 mg,
  • ½ kycklingbröst, utan skinn  100 mg,
  • En tablett kosttillskott, ca 20 mg.
Vad händer med stearinsyran i kroppen?

Senare års studier indikerar att vegetabilisk stearinsyra absorberas väl och transporteras i chylomikronerna m.fl. till levern där den antingen:

  • omvandlas till oljesyra. Oljesyra ingår i olivolja och stearinsyran liknar nu fettet i olivolja (en stor oliv innehåller ca 13 mg oljesyra vilket är nästan lika mycket stearinsyra som i en tablett kosttillskott), eller
  • utnyttjas av levern för kroppens fosfolipid-/membransyntes.
Vilken källa har stearinsyran i Alpha Plus produkter?

Stearinsyran i våra produkter kommer från palmolja och kokosfett.

Den förekommer dels i form av magnesiumstearat, dels som ren stearinsyra, dels stearinsyra blandad med palmolja.

Bildar framställningen av vegetabilisk stearinsyra transfetter?

Stearinsyra är ett mättat fett och inte ett transfett.

Det är möjligt att tillverkningen av vegetabilisk stearinsyra bildar mycket små mängder transfetter, men den naturliga skillnaden mellan fleromättat fett, enkelomättat fett och mättat fett är i det här fallet endast antalet väteatomer i fettmolekylen.

Den framställda stearinsyran liknar i sin sammansättning den naturligt förekommande stearinsyran, den som finns i till exempel kakaosmör.

Kan stearinsyra ge högt kolesterol?

Nej. Stearinsyra är ett mättat fett men det höjer inte kolesterolet i blodplasma, även om det konsumeras i stora mängder.

Tvärtom så har naturlig utvunnen stearinsyra kunnat kopplas till lägre risk för kardiovaskulär sjukdom.

Är stearinsyra “osmältbar” i kroppen?

En studie visade att tarmens absorptionsförmåga av stearinsyra liknar den för palmitinsyra, vilken tas upp väl.

En annan studie visade att upptaget av stearinsyra hos människor var bra (90 %-94 %).

Värt att tänka på är att allt fett tar tid att smälta och bryta ned och fördröjer absorptionshastigheten.

Om man tillverkar ett piller med hög procent fett så saktar det ned frisläppandet av de aktiva ämnena.

Den lilla mängd stearinsyra som ett vanligt kosttillskott innehåller påverkar absorptionshastigheten – den löses upp inom några minuter i kroppen.

Ett vanligt kosttillskott bryts ned inom 30 minuter i magen.

Reducerar stearinsyra upptaget av näringsämnen hos människan?

Det finns inget som tyder på det. En studie jämförde en folsyratablett med standardiserat injecerbart B12-vitamin.

Folsyratillskottet hade stearinsyra som hjälpämne och studien visade att det togs upp mycket bra.

Det positiva resultatet medförde att tabletten rekommenderades före den standardiserad injicerbara produkten.

En del påstår att stearinsyra kan ha negativ och hämmande effekt på immunsystemet. Stämmer det?

Nej.

Kan det finnas några fördelar med att inta stearinsyra?

Ja.

Stearinsyra kan ha en leverskyddande effekt och samtidigt vara antiinflammatorisk.

Det är också möjligt att stearater i kosten kan förebygga eller behandla bröstcancer.

Vad är magnesiumstearat?

Magnesiumstearat är ett salt som består av två delar stearat och en del magnesium.

Det sägs att magnesiumstearat kan bilda ett blockerande hölje på ingredienserna i ett näringstillskott så att det hindrar näringsupptaget. Stämmer det?

Det finns inget som tyder på det. En del företag påstår att magnesiumstearat är ”osmältbar” och att produkter som innehåller detta hjälpämne har de aktiva ingredienserna ”inkapslade” av stearinsyra och därför inte löses upp lika bra.

Tidigare trodde man att stearinsyra inte kunde tas upp av kroppen men senare års studier indikerar att vegetabilisk stearinsyra absorberas väl och transporteras i chylomikronerna m.fl. till levern.

Uttalande av dr Stan Gardner, MD, Certified Nutrition Specialist:

”Det finns ingen forskning som visar på någon negativ effekt av magnesiumstearat hos människor. Det är oklart om de företag som marknadsför sina näringstillskott som ”fria från magnesiumstearat” har missförstått saken eller om de medvetet misstolkar de data som föreligger. Uppenbarligen vill de få marknadsmässiga fördelar av sin sak. Magnesiumstearat används i tillverkning av livsmedel, kosmetik, läkemedel och näringstillskott. Stearinsyra är en 18-kolkedja mättat fett, och stearinsyra är en säker isomer av fettsyran. Även magnesiumpalmitat används i samma syfte och är en högre koncentration än stearat. Palmitat är en 16-kolkedja mättat fett. Både stearinsyra och palmitinsyra utvinns från naturliga ätbara källor, främst kokosfett och palmolja. En normal diet tillför ca 7 000 mg stearinsyra till din kropp varje dag. Om du tar 20 tabletter kosttillskott om dagen som väger 1 000 mg vardera får du i dig 100–300 mg stearinsyra (beroende på produkt och halt tillsatt magnesiumstearat). Två studier gjorda på läkemedlen propranolol and metoprolol med tre olika nivåer av magnesiustearat i produkten visade inga skillnader i biotillgänglighet”.

Är stearinsyra/magnesiumstearat onödiga hjälpämnen vid tillverkning av tabletter?

En tillverkare av högkvalitativa näringstillskott använder de hjälpämnen som behövs för att tillverka produkter som möter hög standard.

Han eller hon kommer att försäkra att hjälpämnen, bindemedel eller lösningsmedel kommer från naturliga källor.

Stearinsyra och magnesiumstearat möjliggör bland annat att alla tabletterna får samma storlek, vikt, yta och form när de väl hamnar i förpackningen.

Kan jag vara allergisk mot hjälpämnen som magnesiumstearat i kosttillskott?

Ja.

Det finns en rapport från 2004 om en kvinna som var allergisk mot läkemedel.

Hon blev bland annat yr av magnesiumstearat och fick ont i magen av titandioxid.

Andra har rapporterat liknande och svårare reaktioner, som gått över när man slutat inta produkter innehållande magnesiumstearat.

Du kan vara allergisk mot hjälpämnen i kosttillskott precis som mot andra ämnen, men det är sällsynt – kom ihåg att hjälpämnen bara utgör 1-2 % av en tabletts eller kapsels totala innehåll.

Och att det är skillnad på att vara allergisk mot ett ämne och om ämnet är allmänt skadligt.

Verkligheten bakom magnesiumstearat och stearinsyra

Några av våra kära kollegor i kosttillskottsbranschen hävdar att magnesiumstearat och/eller stearinsyra som hjälpämne i tabletter inte är bra och att det påverkar och försvårar näringsupptaget.

Verkligheten är att mängden magnesiumstearat (eller stearinsyra i vissa fall) som du kan få i dig via kosttillskott dels är så liten och dels tillsätts på sådant sätt att den inte kan påverka kroppen i någon högre grad.

Exempelvis måste du äta:

  • ca 25 tabletter Multigenics för att få i dig motsvarande mängd stearinsyra som finns i en klick smör,
  • ca 35 tabletter Multigenics för att få i dig motsvarande mängd stearinsyra som finns i två msk olivolja, eller
  • ca 240 tabletter Multigenics för att få i dig motsvarande mängd stearinsyra som finns i två rejäla tuggor (43 g) chokladkaka.

Vi hävdar att det sprids missledande och felaktig information gällande vad magnesiumstearat gör och inte gör, hur det används samt om riskerna med att tillsätta det i kosttillskott.

Läs mer – ladda ned (PDF)
Maltodextrin

Maltodextrin är processad stärkelse från majs, potatis, ris, korn, tapioka, kassava eller vete som brutits ner i mindre beståndsdelar, vanligtvis via hydrolys, med syra och/eller enzymer.

Beroende på nedbrytningsgraden uppstår från stärkelse först tunnkokande stärkelse, därefter maltodextrin, sedan glukossirap (stärkelsesirap) och sist dextros. Den senare är en alternativ benämning på glukos.

Maltodextrin är sött och används främst som fyllnadsmedel och förtjockningsmedel i kosttillskott och livsmedel. Det innehåller ungefär 4 kalorier per gram.

Maltodextrin innehåller inte malt.

Kan man vara allergisk mot maltodextrin?

Man kan, men det är extremt ovanligt.

Maltodextrin är starkt processat och innehåller inget protein/DNA från den ursprungliga växten.

Ur den synpunkten spelar det ingen roll om råvaran är potatis, majs eller vete – slutresultatet är bara rent maltodextrin.

Hur är det, är maltodextrin fritt från gluten?

I de fall vete används som ursprungsmaterial blir slutprodukten glutenfri.

Processen med att bryta ned stärkelse för att tillverka maltodextrin innebär att proteindelen tas bort.

Livsmedelsverket uppger att produkter innehållande glukossirap, maltodextrin och dextros tillverkade från vete inte behöver märkas när det gäller vete-/gluteninnehåll, då industrin visat att resthalterna av gluten inte utgör någon risk, vare sig för personer med celiaki eller för dem med allergi mot vete.

Läs mer om detta på http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Allergi/Gluten-i-glukossirap/

Vilket ursprung har det maltodextrin som ni använder i era produkter?
  • Nutrimonium, UltraFlora Plus-pulver: Maltodextrin från EU, det vill säga antingen GMO-fri majs eller vete.
  • AllZym DPP IV, GlaktoZym, KarboZym, LipoZym, PollaZym, ProteaZym, SpecZym: GMO-fri majs, kassava eller potatis.
Modifierad cellulosa

Modifierad cellulosa är ett icke-lösligt fiber och vanligt förekommande hjälpämne i kosttillskott.

E-nummer är E 460 – E 469.

Cellulosa är den huvudsakliga polysackariden i trä och alla växtstrukturer.

Vilka namn används för att deklarera modifierad cellulosa i kosttillskott?

Ingrediensen förekommer bland annat med benämningarna

  • tvärbunden karboxymetylcellulosa,
  • mikrokristallinisk cellulosa,
  • metylcellulosa/hydroxypropyl-metylcellulosa,
  • hydroximetylpropylcellulosa (HMPC), samt
  • hydroxipropylcellulosa (HPC).
Varför tillsätter man modifierad cellulosa i kosttillskott?

Modifierad cellulosa används bland annat som fyllnadsmedel för att få en viss volym hos det pulver som tabletten eller kapseln innehåller.

Det kan även användas som klumpförebyggande medel, smörjmedel, förtjockningsmedel, ytbehandlingsmedel och/eller vegetabilisk kapsel i produkten.

Hur tillverkar man modifierad cellulosa?

Modifierad cellulosa kan tillverkas från trädets kärna samt från vissa växter inklusive majs och vete. I kosttillskott är det vanligt att utgå från cellulosa i majs.

Hur mycket modifierad cellulosa får man tillsätta livsmedel och kosttillskott?

30 gram per kilo.

Läs mer: http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out02_en.html

Hur vet jag att den cellulosa ni använder inte kommer från genmodifierad majs?

I förekommande fall (vanligtvis ingredienser från soja och majs) är råvarorna i våra produkter certifierat GMO-fria.

Kan modifierad cellulosa eller modifierad stärkelse innehålla gluten?

Vissa ingredienser, som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner måste alltid anges på etiketten då de förekommer i ett livsmedel.

Till dessa ingredienser hör spannmål, som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt (dinkel), kamut, eller korsningar mellan dem).

Se den kompletta allergilistan här: http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Allergimarkning/

Modifierad stärkelse

Stärkelse består av sockermolekyler, glukos, som sitter sammankopplade i långa kedjor.

Stärkelse produceras av gröna växter vilka använder stärkelsen som ett energilager.

I livsmedelssammanhang kan stärkelsen modifieras för att göra den stabilare.

Modifierad stärkelse kan tillverkas med hjälp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder.

Oftast kommer stärkelsen i mat från potatis, majs, tapioka, ris eller vete.

Modifieringen kan innebära att stärkelsen behandlas med små mängder av godkända kemiska ämnen som förändrar stärkelsens egenskaper.

Acetylering, hydroxylpropylering och korslänkning är vanliga metoder.

Ofta skapar man så kallade tvärbindningar för att öka procesståligheten.

Man kan också koppla på små kemiska grupper som förhindrar att den långa stärkelsemolekylen packas ihop.

En annan form av modifiering går ut på att man kopplar en molekyl med en fet och en vattenvänlig ände till stärkelsen, så att den kan lösa fett i vatten.

Man kan även påverka stärkelsen egenskaper via bland annat pH, temperatur eller tryck.

Liten del av stärkelsen som modifieras

När stärkelsen modifieras är det bara cirka 0,5–3 procent av alla glukosmolekyler som förändras.

Resten av all stärkelse bryts ner på vanlig väg.

Redan i munnen attackerar enzymet amylas de långa stärkelse­molekylerna.

Innan livsmedlet når tarmarna har en stor del av stärkelsemolekylerna brutits ner till enskilda glukosmolekyler.

I kosttillskott

När det gäller kosttillskott används modifierad stärkelse bland annat som förtjockningsmedel och/eller stabiliseringsmedel, för att ge en viss struktur och konsistens till produkten, samt i vissa typer av vegetabiliska kapslar.

Övrigt

Modifiering av stärkelse har utförts i över 100 år. Idag regleras användningen av modifierad stärkelse av EU-direktiv.

Fysikaliskt och enzymatisk modifierad stärkelse räknas som ingredienser och får märkas som ”stärkelse” i innehållsförteckningar medan kemiskt modifierad stärkelse måste märkas som ”modifierad stärkelse” eller med sitt E-nummer.

Vilket botaniskt ursprung som en modifierad stärkelse har behöver inte anges så länge den inte innehåller gluten.

OBS! Även maltodextrin är processad stärkelse från majs, potatis, ris, korn, tapioka eller vete.

Här har man inte modifierat stärkelsen utan endast brutit ned den i mindre beståndsdelar.

Tvärbunden karboximetylcellulosa

Tvärbunden karboximetylcellulosa är en form av vattenlösligt växtfiber.

Det är ett hjälpämne som bland annat används som upplösande ingrediens i kosttillskott och läkemedel.

Ett liknande ämne används för att tillverka vegetabiliska kapslar för kosttillskott: hydroxipropylmetylcellulosa.

Tvärbunden karboximetylcellulosa är ett vanligt hjälpämne inom EU, och används som bindmedel, stabiliserare och som upplösande hjälpämne i bland annat kosttillskott.

Det används även som komponent i tårmedel (medel för ögontorrhet).

Hur fungerar det?

Den tvärbundna strukturen hos natrium-karboximetylcellulosan ”öppnas” något så att vattenmolekyler kan tränga in i det torkade ämnet, absorbera vätska, svälla (som en ”svamp”) utan att helt lösa upp ämnet.

Fördelarna med detta är framför allt att:

  • Tabletten kan lösas upp på rätt sätt och i rätt hastighet och distribueras i matsmältningskanalen till rätt ställe.
  • De aktiva ingredienserna kan komma i bättre kontakt med kroppsvätskorna så att ingredienserna kan användas bättre av kroppen.
  • Dessutom gör det produkten stabilare och ökar effektiviteten hos hårda tabletter.
X