Du är nu vid innehållet

Vår tarmflora bestämmer hur vår hjärna mår

Vid en studie som publicerades i juli 2016 som utfördes av forskare vid University of Newcastle i Australien, kunde man se en direkt koppling mellan mage- och tarmproblem och psykisk ohälsa. Under 1 år följde man 1900 personer. Under den tiden som kontrollstudien pågick uppstod först mag- och tarmproblem följt av psykisk ohälsa i två av tre fall. I en tredjedel av fallen såg man en omvänd ordning där psykologiska problem uppstod först, följt av mag- tarmproblem.

Vår tarmflora bestämmer hur vår hjärna mår

Australiensk studie kopplar mag- och tarmproblem till psykisk ohälsa
Hos de som redan led av psykiska besvär när studien påbörjades såg man att dessa personer löpte 30 procent högre risk än andra att drabbas av IBS under det år som studien pågick. Man kunde även se en signifikant ökad risk för personer med IBS att utveckla psykisk ohälsa. Forskningsledaren för studien Nicholas Talley noterar i resultatrapporten att fynden är ett genombrott i förståelsen av IBS, men även att man kunnat se att ångest, depression och psykisk ohälsa generellt hänger ihop med mag- och tarmhälsan.

Samma australienska forskargrupp har tidigare sett liknande resultat då man under 12 år följde patienter i epidemiologiska observationsstudier. Den senare studien var dock under mer kontrollerande former.

Även om det bara är nyligen som intresset att förstå tarmens mikrobiom ökat inom modern forskning, så finns det observationer och experiment från så tidigt som 1820-talet. Det var då den amerikanske kirurgen William Beaumont såg en stark koppling mellan känslor som rädsla och ilska och magens välmående. Dessa iakttagelser publicerade William Beaumont senare i boken ”Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion 1833”.

En del forskning indikerar också att tarmfloran spelar en roll vid andra sjukdomar och tillstånd som Schizofreni, Autism, Adhd, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Reumatoid Artrit,
Parkinson, Alzheimers för att nämna några. Det kommer att bli intressant att se vad framtida studier kommer att visa.

Källor och referenser:

  • Hadhazy, A. Think Twice: How the Gut’s “Second Brain” Influences Mood and Well-Being. Scientific American (elektronisk) (2010-02-12)
  • Friedman, L S (red.) The Sensitive Gut. Special Health Report. Harvard Medical School. Boston: Harvard Health Publications, 2010.
  • Australiensk studie kopplar: IBS till psykisk ohälsa
  • Beaumont, William. Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion. Edinburgh: Neill & Co, 1833.

*Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost utan ska användas som ett komplement.