Välj en sida

I den här artikeln tittar vi på en kosthållning av många och vi tar inte ställning för eller emot. Alpha Plus vill att alla ska bestämma själv vilken hälsosam kosthållning som är bäst med var och ens förutsättningar, men anser att man ska välja rena, näringsrika och gärna ekologiska matvaror för att få näring för livskraft!

Skall man utesluta kolhydrater och bara äta fett? Hur mycket protein ska man äta för att orka? Frågan om det optimala förhållandet mellan protein, kolhydrater och fett -makronutrienterna -stöts och blöts beroende på vilken tidning, forum eller tv-program man tittar på. Tyvärr händer det ofta att man väljer fel råd eller missförstår grundtanken med dieten/livsstilen och kan i slutänden få helt motsatt resultat. Orkeslöshet, överbelastad lever eller sköldkörtel, t o m viktökning.

Människans anpassningsförmåga

Biokemiska vetenskaper och antropologi har tillsammans lyckats visa oss precis hur flexibla människokropparna är, när det gäller att leva hälsosamt på olika kvotförhållanden mellan makronutrienterna. Det vill säga -leva på olika typer av bränsle. Faktum är att vår flexibilitet är det som tillåtit oss att befolka och frodas på alla olika delar av planeten med dess olika förhållanden. Å ena sidan har vi t ex inuiterna som mår bra på en högfett och lågkolhydratdiet, medan folket på Kitava, Papua Nya Guinea, lyckas väldigt bra på en kost bestående av mycket kolhydrater t ex från den stärkelserika jamsroten.

Det är dock viktigt att komma ihåg att “bra” inte betyder optimal och det är därför frågan om makronutrienternas kvotföhållande är så intressant. Även om folket på Kitava och inuiterna verkar friska finns det inget som säger att de skulle kunna må ännu bättre med justeringar av kvotförhållandena i kosthållningen.

149142327

Lågkolhydrat- ketogena dieter

Genom åren har lågkolhydrat- och nollkolhydratdieter visat sig vara terapeutiska och användbara i många olika sammanhang. Dessa dieter kallar vi “ketogena” eftersom de flesta celler i kroppen börjar använda ketonkroppar, omvandlade från fett, som energikälla när det blir ont om glukos från kolhydrater. En del celler behöver dock fortfarande glukos för att kunna fungera och det glukoset kan komma från glukogena aminosyror i protein genom en process kallad “glukoneogenes” som mestadels sker i levern. Två exempel på celler som måste ha glukos är vissa hjärnceller och röda blodkroppar. Ketogena dieter har av naturen väldigt högt fettinnehåll och studeras ivrigt i sökandet efter lösning på kronisk migrän, krampanfall, epilepsi och en del cancerformer.

När det gäller cancer tror man att cancerceller frodas på glukos som energikälla men har svårt att använda ketonkroppar effektivt. Genom att strypa åtkomsten av glukos skulle man alltså på ett verkningsfullt sätt kunna döda cancercellerna. Baksidan är dessvärre att långvariga ketogena dieter kan leda till att kroppen tror att den svälter och börjar nedreglera sköldkörtelfunktionen. Det finns också en möjlighet att man utvecklar glukosbrist. Vi har väldigt stora hjärnor i förhållande till vår kropp, och dessa behöver mer glukos än de flesta djur medan vår lever är förhållandevis liten.

Levern är alltså det organ som omvandlar glukos till hjärnan genom glukoneogenes i brist på kolhydrater. Detta skapar ett överbelastningsscenario som kallas glukosbrist. Tittar vi på våra förfäders eller naturkulturernas kosthållning, finns inget som helst bevis för att de levt på lågkolhydratdieter i förlängda perioder. Till och med inuiterna festade loss på kolhydrater några gånger om året beroende på årstid. Även om man mår bra, varför inte hjälpa den redan ansträngda levern?

Vi fortsätter diskussionen om makronäring ur ett Paleoperspektiv i nästa blogginlägg onsdag 27 augusti. Välkommen tillbaka!

Vill du veta mer om förhållandet mellan kroppen och maten, ska du anmäla dig till Alpha Plus utbildningar med temat Funktionsmedicinskt perspektiv på nutrition. Där lär vi oss också bl a om hur vårt sociala liv och vår biologiska uppsättning påverkar vår hälsa.

X