Välj en sida

Vi vet alla att motion minskar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar -för att inte tala om viktontroll. Men vad händer egentligen i kroppen när vi rör på oss? En ny studie visar att träning faktiskt kan förändra både form och funktion på våra gener.

Det är ingen enkel uppgift att förstå människans genomfunktion, men vi vet att gener slås på och av beroende av olika biokemiska signaler från kroppen. När de är påslagna aktiverar proteiner fysiologiska responser i olika delar av kroppen. Även om det är väl känt bland forskare att denna “av-och-på-knapp” existerar, är det än inte helt förklarat hur fysisk träning påverkar funktionen.

Det är här epigenetik kommer in -en process där genernas verksamhet påverkas men DNA förblir detsamma.  Epigenetiska förändringar sker utanför genen och huvudsakligen genom en process som kallas metylering. Vid metylering fäster sig atomkluster, vilka kallas metylgrupper, på utsidan av genen (som mollusker ungefär). När detta sker får genen lättare eller svårare att ta emot, eller svara på, biokemiska signaler från kroppen.

Forskare vet att metyleringsmönster förändras som respons till den livsstil man lever. När man äter vissa dieter eller exponeras för miljögifter tex, kan metyleringsmönster på några av generna i vårt DNA ändras och påverka vilka proteiner dessa gener avger. Beroende på vilka gener som är inblandade kan det också få betydelse för vår hälsa och öka risken för sjukdom.

environmental_toxins

En av orsakerna till att denna typ av forskning är så komplicerad är att i vår vardag, med alla olika aktiviteter och all yttre påverkan, förändras metyleringsmönstren ofta och gör det svårt att isolera specifika aktiviteters påverkan, tex motion.

I en studie som nyss publicerats av forskare vid Karolinska institutet i Stockholm, beskrivs hur 23 unga, friska personer ombads att cykla med bara ett ben och låta det andra vara inaktivt. Detta gjorde att varje person blev en egen kontrollgrupp. Båda benen genomgick alla metyleringsmönster påverkade av personens livsstil, men bara “cykelbenet” visade förändringar på gennivå som kunde härröras till träning.

Genom att använda sofistikerad genomanalys, kunde forskarna se fler än 5 000 ställen på muskelcellernas arvsmassa i det tränade benet där det nu fanns nya metyleringsmönster. En del visade fler metyylgrupper, en del färre. Förändringarna var dock betydande och återfanns inte i det otränade benet.

cykla

Det som är intressant är att många av metyleingsförändringarna återfanns på delar av genomet som är kända som förstärkare, och som man vet kan öka genernas proteinuttryck. Genuttrycket var också signifikant förstärkt eller förändrat i tusentals av de muskelcellgener forskarna studerade.

De flesta av generna i fråga vet vi spelar en roll i energiomvandling, insulinrespons och inflammation inom musklerna. Med andra ord, påverkar de hur friska och vältränade våra muskler och kroppar blir.

“Genom uthållighetsträning -en livsstilsförändring som är tillgänglig för de flesta människor och inte kostar mycket pengar -kan vi sätta igång förändringar som påverkar hur våra genera används och genom det -få friskare och mer funktionella muskler som i slutänden förbättrar vår livskvalitet”, säger Malene Lindholm, doktorand och förstaförfattare av studien.

Kuraterat från http://medcitynews.com/

X