Välj en sida

Det här inlägget är en del ett av två inlägg. Del två kan du läsa HÄR!

Hormonerna påverkar oss varje sekund av livet. Våra hormoner samspelar hela tiden med varandra i en slags finstämmig orkester och påverkar alltifrån våra känslor till vår matsmältning, vårt immunförsvar, våra binjurar och sköldkörtlar, vår sexualitet, vårt blodsocker och fett- och energiförbrukning m m. Det är hittills klarlagt att vi har ca 50 olika hormoner som reglerar funktioner i vår kropp.

Ordet hormoner härstammar från det grekiska ordet hormon som betyder ”driva på”. Hormoner är precis detta, de består av molekyler som fungerar som ett slags budbärare från en cell till en annan eller till en grupp av celler eller ett specifikt organ.

Nycklar, kolesterol och stress
Hormonerna är intimt förknippade med varandra och vår hormonella balans är ständigt i utveckling och kan ändras minut för minut. Hjärnan (hypothalamus och hypofysen) kontrollerar hela tiden när och hur hormonerna ska frigöras och detta sker genom sofistikerade feedbacksystem. I cellernas cellmembran finns olika receptorer för de olika hormonerna, dessa receptorer fungerar som ett slags lås, och det behövs rätt nyckel för att låset ska kunna gå att öppna. Om vi får dåligt fungerade receptorer kan inte hormonet tas in i cellen och resultatet är då att vi får för mycket fritt cirkulerande hormon i kroppen, det är t ex detta som händer vid insulinresistens. Det finns även nukleärreceptorer i cellens kärna som påverkar vissa typer av hormoner (steroidhormoner, t ex kortisol).

Att kosten är en stor orsak till antingen hormonellt kaos eller hormonell balans är inte så svårt att förstå. Att skräpmat och processad mat ger näringsbrister och onödiga blodsockerstegringar är någonting som sker hela tiden i vårt moderna samhälle och våra hormoner är oerhört känsliga för detta och hamnar mycket lätt i obalans. Hormonerna behöver rätt näringsämnen, vitaminer och mineraler och byggstenar för att kunna utvecklas, de goda nyheterna är också att det går relativt snabbt att ändra en hormonell obalans, ett par dagar för vissa och upp till flera månader eller ett år för andra beroende vad den hormonella obalansen handlar om.

Våra stillasittande livsstil med alltför mycket stress och för lite sömn ger hormonella obalanser och skapar företräde för våra stresshormoner att ta över i kroppen. Eftersom en av hjärnans viktigaste funktioner är att få oss att överleva och signalera fara kommer detta primitiva system alltid få första prioritet av kroppen. Av den anledningen är det därför så lätt att få för mycket stresshormoner. Stresshantering och återhämtning är därför av största betydelse när det gäller att komma tillrätta med hormonell obalans.

Kolesterol har en viktig betydelse när det gäller bildning av könshormoner. Våra könshormoner, kortisol samt DHEA, bildas av kolesterol genom att först skapa pregnenolon som är det stora moderhormonet. Har vi får låga nivåer av kolesterol får alltså inte hormonerna ”näring” för att kunna utvecklas ordentligt.

Om vi stressar för mycket och behovet är så stort av kortisol att kroppen inte hinner med att bilda det i rätt takt, så tas det ”byggmaterial” från pregnenolon och progesteron för att bilda kortisol, detta kallas för ”pregnenolone steal”. Det tillverkas då mindre progesteron och kortisolet blockerar även progesteronreceptorerna. Det är en anledning till varför så många kvinnor drabbas av progesteronbrist. Kroppens naturliga produktion av progesteron går också rent biologiskt ner efter 35 års åldern.

Våra hormonella axlar
Vårt endokrina system består av flera olika körtlar i kroppen som producerar hormoner, de endokrina körtlar som är av störst betydelse för främst kvinnor är binjurar, sköldkörteln och äggstockarna.

I endokrinologi fokuserad det främst på tre hormonella axlar:

HPA – Hypothalamus, Pituitary (Hypofos), Adrenals (Binjurar)
HPT – Hypothalamus, Pituitary, Thyroid (Sköldkörtel)
OAT – Ovaries (Äggstockar), Adrenals, Thyroid

Dessa tre hormonella axlar är intimt förknippade med varandra och påverkar varandra hela tiden. Är en körtel i obalans så påverkar det resten av systemet och de andra körtlarna. Om du t ex har obalanserade och trötta binjurar så påverkar det i sin tur din sköldkörtel negativt. Har du en obalans i din sköldkörtel så kan det påverka din menscykel och dina äggstockar.

Hypothalamus som är den stora dirigenten i ”orkestern” och den sänder signaler till hypofysen som sedan i sin tur sänder signaler till slutorganet om att tillverka hormoner som sedan påverkar oss på det ena eller andra sättet.

Att binjurarna kommer ”först” i det endokrina systemet innebär att obalanser när det gäller stress först påverkar binjurarna, vilket kan ge symtom som trötthet, energilöshet, sömnstörningar, viktuppgång, rastlöshet m m. Binjurarna tillverkar stresshormoner som t ex kortisol och adrenalin.

Nästa organ att drabbas av stressens biverkningar är bukspottskörteln och den del som producerar insulin. Härigenom blir det blodsockerstörningar som går upp och ner och som också orsakar ett sug efter snabba kolhydrater som i sin tur skapar ännu mer obalans i blodsockret. Även leverns glykogenlager blir påverkade av stress eftersom kortisol frisätts och därigenom höjer blodsockret genom att tömma leverns glykogendepåer. Kroppen måste då aktivt sänka blodsockret genom att producera mer insulin. En ond cirkel är igång. Ett högt konstant blodsocker, eller ett pendlande blodsocker är mycket inflammatoriskt och skadligt för våra tunna blodkärl, skapar en glykosylering (försockring) i våra blodkärl och ger dessutom stora hormonella obalanser. Diabetes typ 2 är därför någonting som alltså kan drabba personer utan övervikt med högt stresspåslag.

Efter bukspottskörteln kommer så vår sköldkörtel att drabbas av obalanser. Konsekvenserna av denna obalans är många och kan visa sig som t ex trötthet, depression, hjärndimma, viktuppgång, frusenhet. Många människor (främst kvinnor) drabbas av sköldkörtelbesvär och behandlas också med läkemedel för detta. Många av dessa har alltså inte sköldkörtelbesvär i första hand utan ofta obehandlade utmattade binjurar. Sköldkörtelmediciner som riktar sig till låg produktion av sköldkörtelhormon ”speedar” på sköldkörteln ytterligare och med en redan låg funktion av binjurarna så är det alltså många kvinnor som inte blir hjälpta av detta. Problemet blir snarare att kroppens hormonella obalanser blir större eftersom inte grundorsaken – de uttröttade binjurarna – är behandlade först.

Om det går så pass långt att alla de föregående hormonella körtlarna drabbats och ingenting görs så är nu äggstockarna näst på tur. Stressens biverkningar kan nu ge problem som oregelbunden mens, endometrios, PMS, mm.

När vi lär oss att förstå hur nära kopplade alla dessa hormonella axlar är med varandra så kan vi också lättare förstå grundorsaken och göra någonting åt det. Många gånger är det vanligaste att det är obehandlade binjurar som är grunden till många problem och grundorsaken till detta är i sin tur stress. Obehandlade och utmattade binjurar påverkar i sin tur mängder med hormoner som t ex insulin, progesteron, östrogen, testosteron som kanske inte är satta i samband med just stress.

Michael Lamm är läkare och specialist inom hormonell hälsa i USA är en pionjär och expert på området och har skrivit många artiklar och böcker om just dessa hormonella axlar och förklarar detta komplexa ämne på ett pedagogiskt och enkelt sätt.

Stress och hormonell obalans
Tänk att du skulle leva på en söderhavsö, med sol och bad, näringsrik mat och kärleksfulla relationer och meningsfull sysselsättning varje dag. Du skulle sannolikt inte uppleva någon större stress i livet. Du skulle inte drabbas av PMS, förklimakterie- eller klimakteriebesvär på något sätt.

Tyvärr ser inte våra liv ut så idag. Stress är någonting som alla mer eller mindre upplever. Stress är den enskild största anledningen till sjukskrivningar idag och dessa har kraftigt ökat under de senaste 10 åren i Sverige. Stress i sig behöver inte vara något farligt utan är en naturlig reaktion på en ansträngning som vår kropp reagerar på. Problemet är att vi idag har för mycket stress runtomkring oss och vi reagerar likadant på emotionell stress som fysisk stress. Tankar på dålig ekonomi, konflikter, vantrivsel på jobb m m kan på så sätt stressa oss lika mycket som om vi är försenade till ett möte eller upplever ett ohållbart trafikkaos.
Det är vår brist på återhämtning och att minska stressorer i vårt dagliga liv som är det stora problemet och som alltså skapar den största delen av våra hormonella obalanser.

När vi känner oss stressade ger hypothalamus signaler till hypofysen att se till att binjurarna tillverkar kortisol och adrenalin. När dessa når blodomloppet så går vårt autonoma nervsystem över i ett sympatiskt läge, vilket innebär att både blodsocker, blodtryck och hjärtslag höjs. Större delen av vår blodgenomströmning sprids hastigt ut i kroppen och försvinner från våra matsmältningsorgan – energin behövs ju i våra muskler och vävnader för att hjälpa dig att ”springa ifrån lejonet”.

Många av oss har detta stresspåslag konstant idag och med brist på återhämtning så kan vi väldig lätt få utmattade eller trötta binjurar. Hela sanningen ligger inte i att själva binjurarna är utmattade, hela ”feedback-slingan” med hypothalamus och hypofysen kan bli nedreglerad p g a för höga hormoner i kroppen. Autoimmuna reaktioner kan försvåra den viktiga feedbackloopen, låga kolesterolvärden, svår sömnbrist kan påverkar både binjurarna och HPA axeln.

Du kan mäta dina kortisolnivåer i både urin- och salivtester idag och se om du är drabbad av låga eller höga kortisolnivåer. Kortisolnivåerna ska variera under ett dygn och den normala kortisolkurvan är som högst ca 30-40 min efter att du har vaknat på morgonen och som lägst ca kl 3-4 på natten. Vid kortisolrubbningar kan man ha låga kortisolnivåer på morgonen (morgontrötthet) och höga kortisolnivåer på kvällen vilket gör det väldigt svårt att somna.

Kortisol har många viktiga funktioner i att hålla oss inflammationsfria, mobilisera blodsocker, upprätthålla blodtrycket och omsätta fett, protein och kolhydrater. Men som sagt blir det obalanser av kortisol blir det obalans även på fler ställen i kroppen.

Om binjurarna producerar för mycket kortisol blockeras cellernas progesteronreceptorer som blir mindre känsliga, så kortisolproduktionen ”vinner” över progesteronproduktionen. Detta är en biologisk mekanism eftersom vi inte ska blir med barn när vi är stressade och därför reglerar kroppen detta på så vis.

Tecken på lågt kortisol
Stor morgontrötthet
Yrsel
Lågt blodtryck
Dålig blodcirkulation
Lägre förbränning
Låg sköldkörtelfunktioner
Försämrad immunförsvar

Tecken på högt kortisol
Sömnproblem
Svårt att somna
Vaknar för tidigt
Högt blodsocker
Irritation
Ökat bukfetma
Minskning av muskelmassa

Uppdelningen av hormoner
Det är komplext med hormoner och de har olika typer av funktioner och uppgifter i kroppen. För att göra det enklare att förstå visar jag här hur Medical Subject Headings har delat upp hormonerna i 9 olika hormongrupper

Kortikosteroider (binjurebarkshormoner, t ex kortisol)
Gastrointestinala hormoner (hormoner i mage-tarmkanalen)
Könshormoner (t ex testosteron)
Melatonin (sömnhormon)
Peptidhormoner (produceras i hypofysens framlob t ex tillväxthormon)
Tymyshormoner (brässen)
Thyreoideahormoner (sköldkörteln)
Ektopiska hormoner (hormoner från t ex tumörer)
Hormoner hos ryggradslösa djur

Hormonerna kan också delas upp i följande indelningar

Endokrina hormoner
Hormoner som frisätt i blodbanan och som verkar i en annan del av kroppen.

Lokala hormoner
Lokal effekt, te x histamin.

Neurohormoner
De produceras i nervceller och frisätts sedan till blodet, t ex oxytocin.

Prohormoner
Förstadiet till hormoner som sedan omvandlas till hormoner, t ex Vitamin D.

Leverns funktion för hormonell balans
Att levern är mycket viktig när det gäller hormonell hälsa är nu klarlagt. Om du har en lever som har en nedsatt avgiftningsförmåga så får du mycket lättare toxiner och en större hormonell obalans i kroppen.

Levern ska kunna avgifta dig från ditt överskottsöstrogen om du har en östrogendominans (vilket är mycket vanligt). Kortisol höjer blodsockret eftersom kortisol signalerar till kroppen att en fara är annalkande och där används leverns lagrade glykogendepåer till att höja blodsockret. Även sköldkörtelhormoner och omvandlingen av T4 till det mer aktiva T3 sker i levern.

Levern ska dessutom avgifta dig från toxiner, koffein, alkohol, läkemedel och se till att de makro- och mikronäringsämnen du har fått i dig sedan transporteras ut till respektive cell och organ för vidare funktioner. Infertilitet, PMS, förstorad prostata, bröst- och prostata kan delvis bero på alltför stor mängd cirkulerande toxiner i kroppen till följd av pesticider, plastämnen och andra s k xenoöstrogener.

Att regelbundet äta en stor mängd växtbaserad kost med betoning på broccoli, brysselkål, bokchoy och andra grönsaker inom kålfamiljen eller att regelbundet inta kosttillskott som innehåller indol 3 karbinol kan hjälpa till att påverka våra östrogenreceptorer och stötta leverns avgiftning och hjälpa till att blockera effekten som xenoöstrogener har på hälsan.

Levern producerar en rad ämnen som är viktiga för hormonell hälsa, t ex kolesterol som egentligen är en steroidhormon och förstadium till våra könshormoner testosteron, östrogen, progesteron samt kortisol m fl.

Hälsa och kraft
Ellinor Ladenberg

Ellinor Ladenberg är Näringsterapeut och Funktionsmedicinare. Hon driver också sitt egna företag Ladenberg Nutrition AB.

ellinorladenberg

ellinorladenberg

Ellinor Ladenberg är Näringsterapeut och Funktionsmedicinare. Hon driver också sitt egna företag Ladenberg Nutrition AB.
ellinorladenberg

Latest posts by ellinorladenberg (see all)

X