Välj en sida

Rapport från Genetik- och Epigenetikkonferensen i Austin, Texas.

Under sista veckan i maj deltog ett antal personer från Alpha Plus samt andra svenskar i den årliga konferensen som anordnas av den internationella organisationen IFM – Institute for Functional Medicine. Totalt deltog över 1 000 läkare, nutritionister, näringsterapeuter, sjuksköterskor, psykologer, osteopater m fl från hela världen för att tillsammans lära sig de senaste rönen och forskningen kring genetik. Här kommer ett blogginlägg om genetik och vad konferensen handlade om.

Varför genetik?

Kroppen är en svindlande uppfinning och ju mer vi lär oss om den desto mer komplex blir den. Genetik är ett mycket intressant forskningsområde som är på stark frammarsch. Forskningen har börjat identifiera våra gener mer och mer och hur vi kan använda oss av kunskapen om generna på ett sätt som främjar vår hälsa.Human genome

Varför är genetik så viktigt?

När professionella inom funktions- och integrativmedicin får tillgång till att tolka den genetiska informationen som klienter bär på, får det enorma förutsättningar och möjligheter till att både förhindra, förbättra och i vissa fall bota människors sjukdomar.

För att kunna optimera vår hälsa behöver vi både förstå och leva i harmoni med det genetiska arv som vi har fått.

Man kan tänka sig funktionsmedicin som ett träd, där rötterna är generna och det som kodar för vilket typ av träd vi blir. Hur trädet sedan utvecklas och hur bra det mår beror på miljön, sol, vatten, näring, klimat o s v. På samma sätt är det med oss människor, vi har en bas – ett arv som vi har med oss och som ger oss en grundpersonlighet och grundfunktionalitet i våra organ.

Hur vi sedan väljer att förvalta och utveckla vår personlighet och hälsa beror på vår livsstil. Vilken mat vi äter, hur vi tränar, vilken stress vi utsätts för och vilka relationer vi har m m.

TradLivsstilsmedicin_vit

Vad som är helt klart är att vi inte är 100 % fastlåsta i det vi ärver. Om generna styr 10 – 20 % av vårt liv och vår kropp så står livsstilen och vår miljö för resterande 80 % – 90 %. Det är därför som vi aldrig kan skylla på att vi har dåliga gener. Vi har alltid en möljighet att själva kunna påverka vår hälsa och hur friska vi kommer att vara genom livet. Ibland kan ärftliga anlag dock vara så starka så att det kan vara svårt att bortse från dessa, men i de allra flesta fall går det att påverka genuttrycket både till det positiva (men också till det negativa om vi missköter våra kroppar).

På senare tiden så har det skrivits alltmer artiklar om genetik och hur vi kan ändra vårt genuttryck.

Time Magazine

Hur startade det?

Det startade med Gregor Mendel –  som levde på 1800-talet. Han var en katolsk munk men också ärtflighetsforskare som genom sina experiment med att korsa ärtsorter kom fram till att man kunde ärva anlag. Mendel erkänns numera som genetikens fader, men detta skedde långt efter hans död i mitten av 1900-talet.

Vad är genetik?

Människan har ca 10 biljoner celler i sin kropp och vi har ungefär 22 000 gener i kroppen.

I generna finns de anlag som du har ärvt och som gör dig till den människan som du är, både genom ditt fysiska utseende som hårfärg, ögonfärg, längd, olika personliga egenskaper och funktioner i din kropp o s v.

Varje gen bär på information som sedan används för att cellerna ska kunna tillverka olika proteiner. Dessa proteiner är livsviktiga för oss och för att vi ska kunna överleva, de reglerar alltifrån muskler, blod, ben, ämnesomsättning, andra kroppsliga funktioner o s v.

De mesta av våra gener finns i cellkärnan inuti cellen.

Alla celler i kroppen  innehåller samma gener, men olika celltyper skiljer sig åt när det gäller vilka gener som är aktiva och därmed vilket protein som bildas.

Varje gen kan i sin tur tillverka ca 10 proteiner. Totalt kan det bildas över 200 000 olika proteiner genom de olika generna. Vi känner inte till vad alla dessa proteiner i kroppen har för funktion. Däremot så har vi god kännedom om våra vanligaste 20 olika aminosyror som i sin tur bildar proteiner och som i sin tur bildar neurotransmittorer (hormoner) och som ger upphov till andra mycket viktiga funktioner i kroppen.

Vad är epigenetik?

Epgenetik innebär att själva DNA-sekvensen är oförändrad men att generna uttrycker sig på annat sätt genom olika yttre och inre faktorer som livsstil, kost, stress osv. Epigenetiken innebär alltså att vissa gener kan ”slås av” eller ”slås på” och på så sätt påverka vår hälsa.

ThinkstockPhotos-453090813

Vad är DNA?

DNA

DNA (deoxirbonukleinsyra) är det kemiska ämne som bär den genetiska information i en sk DNA-sekvens som vi också kallar genomet (arvsmassan).

Man kan säga att DNA är som en historiebok som ger dig mycket värdefull information om vad du har ärvt – inte bara från dina föräldrar utan från lång tid tillbaka i olika släktled. I DNA-molekylen finns instruktioner som behövs för att sammansätta olika komponenter i cellerna, bilda RNA och proteiner.

Varje gen utgör en DNA-sekvens. DNA sekvensen består av olika baspar (mer om det längre ner) som är sammansatta och som därmed utgör en kod för att kunna bilda rätt protein.

DNA ser ut som en vriden stege och består av två olika strängar som i sin tur är sammansatta av olika kvävebaser s k baspar som jag nämnde ovan.
Vad som är fascinerande är vi människor har en DNA-sekvens som är 99,9% identisk hos alla människor (bortsett från enäggstvilllingar). Endast 0,1% är det som står för skillnanden mellan dig och andra människor.

ThinkstockPhotos-166671157

Om vi skulle sträcka ut alla DNA som finns i alla celler i vår kropp så skulle vi kunna ta oss från jorden till solen 100 gånger! Tanken är svindlande, eller hur?

ThinkstockPhotos-469859113

Vad är nukleotider?

DNA-molekylen består av två långa strängar av nukleoitider.  Nukleotiderna består av sockermolekyler, fosfatgrupper och en av fyra kvävebaser som förkortas med A, T, G, C:

A – Adenine
T – Thymine
G – Guanine
C – Cytosine

De olika kvävebaserna kombineras tillsammans i en dubbelstruktur och dessa kallas i sig för baspar. De olika basparen grupperas alltid på ett speciellt sätt. G kombineras med C och T kombineras med A. Ordningen på dessa ”strängar” är det som vi kallar för DNA sekvensen. T ex:

ATCGCCG o s v.

Det finns 3,3 miljarder baspar i det mänskliga genomet, detta finns i varje cell i hela vår kropp. Eftersom vi har 2 kopior i varje molekyl (en från vår mamma och en från vår pappa), innebär det att vi har 6,4 miljarder baspar i våra celler.

Kromosomer

Inom cellen arrangeras DNA i långa strukturer som kallas kromosomer. Dessa kromosomer fördubblas i en process innan cellerrna delar sig. Informationen kan på så vis bevaras i båda de resulterande cellerna.

En människa har 46 kromosomer i 23 par. Vi ärver 23 kromosomer från våra mamma och 23 från vår mamma. 22 par är likadana hos både män och kvinnor och kallas därför för autosomer. De resterande två paren är könskromosomer. Kvinnor har två X-kromosomer och män har en X och en Y kromosom. (XX kvinnligt och XY manligt)

Olika organismer har olika antal kromosomer.

  • En apa har 48
  • En bananfluga har  8
  • En daggmask har  32

SNP – Snip

SNP står för Single Nucleotide Polymorphism och detta uppstår när någon av de olika kvävebaserna A, C, G, T byts ut mot någon av de andra bokstäverna. Du kom kanske ihåg att kvävebaserna alltid kombineras ihop på ett visst sätt. En snip är alltså en slags avvikelse och kan på så sätt också förändra det protein som ursprungligen var tänkt att kodas för.

I det mänskliga genomet är det vanligt att det finns så kallade snippar. Totalt uppskattar man att det kan finnas upp till 10 miljoner sådana avvikelser varav bara ett antal miljoner är kända av forskningen.  En sådan avvikelse (snip) kan innebära skillnad i utseende eller innebära att man utvecklar en sjukdom eller får en organnedsättning. En del snippar har ingen betydelse alls, medan andra snippar har det.

I gentester får man viktig information om var och vilka snippar man har. Om man t ex har en snip eller avvikelse på gener för metyleringen i kroppen så kan detta påverka metyleringen. Du kan ha ha enkla eller dubbla snippar (d v s avvikelse på båda generna för metylering på både din mammas och pappas gener och då är detta helt klart en allvarligare konsekvens än om du skulle ha en enkel snip på en av dessa gener.

IFM–konferensen i Austin Texas

På den årliga IFM konferensen var just temat genetik, epigenteik, snippar m m och hur vi på olika sätt kan lära oss mer om generna och hur vi kan påverka genuttrycket till det bättre.

Forelasning

    Olika ämnen som konferensen tog upp var

  • Grundutbildning i genetik
  • Mikrobiomets (tarmflorans) hälsa påverkar genuttrycket.
  • Avföringstransplationer hur dessa kan användas och hur det påverkar genuttrycket
  • Hur viktig metyleringen är och hur den fungerar  här talade bl a Dr Paul Andersson från Anderson Medical Speciality Associates – en klinik för cancer- och kronisk sjuka hur han framgångsrikt jobbar med gentester och metylering.
  • Hur sociala känslor och emotioner påverkar genuttrycket
  • Hur man kan jobba med hjärt- och kärlproblematik genom att ändra genuttrycket
  • Sportgenetik och genuttryck för att optimera inom idrotten
  • Etik och moral kring gentester

Microbiota

Mark Hyman, ordförande i IFM berättade också om den första helt nyöppnande kliniken för funktionsmedicin som öppnat i Cleveland. Det har blivit en fomidabel succé. Hela klinken är fullbokad i ett år framöver och man behöver nyanställa hela tiden.

Detta och mycket mer avhandlades under dessa tre dagar.  Vill du läsa mer om IFM och deras utbildningar och workshops kan du klicka här: www.functionalmedicine.org

Gentester är framtiden

Helt klart är att gentesterna har kommit för att stanna inom hälso- och sjukvården. De är en viktig markör och kan i många fall vara den sista pusselbiten för att kunna lösa svåra sjukdomsfall.

Det amerikanska företaget 23andme.com var en av de första att erbjuda gentester till människor för flera år sedan. Nu finns det en uppsjö av andra gentester på marknaden.

Utbildningar genetik i höst!

Alpha Plus och Peter Wilhelmsson kommer att hålla en kostnadsfri föreläsning kring de senaste rönen från IFM och genforskningen vid två tillfällen i höst, passa på i Stockholm den 19 oktober kl 18.30 eller i Lund den 26 oktober kl 18.30. Läs mer HÄR och boka din plats. (Obligatorisk anmälan.)

Passa på och kom och lyssna – du kommer att få mycket intressant information kring detta oerhört viktiga område. Gener och gentester hör till framtiden.

ladenberg_sideEllinor Ladenberg är utbildad inom näringslära, med inriktning på klinisk nutrition och näringsmedicin i Sverige och USA och hon äger hälsoföretaget Ladenberg Nutrition. Hon arbetar med företag som hälsoinspiratör, som utbildare för PT’s och som frilansande konsult och skribent inom närings- och funktionsmedicin.

Följ henne gärna på Facebook där hon regelbundet skriver om naturliga råvaror, lämnar recept, kommenterar studier och förkovrar sig i allt som har med hälsa och kost att göra!

Referenser:

  • Institute for functional medicine – The Omics revolution, Texas Austin – maj 2015
  • Understanding genomics from the ground up – Helen Messier MD, PhD, CCFP, IFMCP
  • Introduction to methylation, Dan Lukaczer ND
  • The human genome systems biology and the future of medicine – Jeanette Mc Carthy MPH, PhD University of San Francisco
  • The promise and pitfalls of genetic testing – Helen Messier Phd, MD, IFMCP
  • Genome meets microbiome – Robert Rountree MD
  • Working with the microbiome to improve mucosal immune function – Michael Ash DO, ND, BSc, RN

Läs mer

 

X